En teaterpedagogs reseskröna

Camilla Anderzén / 30.10.2017

Mörkret ligger tungt och regnet piskar från en kolsvart himmel då IC-tåget glider iväg från Alberga tågstation kl. 5.30 med en trött men förväntansfull teaterpedagog ombord. Jag delar tågkupé med några enstaka resenärer och jag undrar vart i hela friden dessa människor kan var på väg så tidigt en måndagsmorgon. Själv är jag på väg på min första publikarbetsturné som TOTEM-teaterns teaterpedagog. I Åbo stiger jag ombord på Viking Amorella med Mariehamn som resemål.

Jag är på väg på min första publikarbetsturné som TOTEM-teaterns teaterpedagog…

TOTEM-teatern turnerar årligen runtom i Finland och i höst återvänder teatern till Åland efter en paus på några år. Föreställningen Flygandets ABC besökte de Åländska öarna veckan innan och publikarbetet, alltså jag, gör mitt besök en vecka senare. TOTEM-teatern vill medverka i att göra barnkulturen tillgänglig även på de mer avlägsna trakterna i vårt land, trots att det kräver en hel del specialarrangemang, tid och resurser av teatern. I år har även publikarbetet haft möjlighet att följa med på turnén, tack vare ett ettårigt bidrag av SKR och andra bidrag speciellt ämnade för den svenska verksamheten. Att inkludera publikarbetet i turnéverksamheten har varit en strävan teatern haft en längre tid, och förra våren blev det äntligen ett faktum. Men vad innebär publikarbetet och hurdana superhjältar går det att hitta på Åland?

På Eckerö skola blir jag varmt emottagen på tisdag morgon. Från föreställningen kommer eleverna i alla klasser lätt ihåg namnet på emun Einar, medan Päivi och Pasi är svårare att komma ihåg. Jag blir påmind om att Åland faktiskt är helt svenskt då även uttalet av dessa finska namn känns besvärligt för eleverna. Under lunchen frågar jag assistenten Carolina, som egentligen är bildkonstnär och bildkonstlärare, hur ofta barnen på Eckerö skola får kulturbesök under en skoltermin? Några, säger hon. Jag tänker tyst för mig själv på skolorna i huvudstadsregionen där det kan vara verkligt knepigt att få ett teaterbesök med tillhörande verkstäder inpressade i skolornas schema under ett helt läsår. Utbudet är så enormt. Men så berättar Carolina att de följande dag skall gå på konsert och lyssna på Gävle symfoniorkester, som uppträder i Mariehamn. Så en hel del kultur blir det för barnen på Eckerö skola trots allt då man räknar ihop teaterbesöket, konserten och dessutom bildkonstundervisningen med en riktig bildkonstnär som lärare. Inte så illa, tänker jag.

Stämningen i klassrummen på Eckerö skola är annorlunda än på de flesta skolor jag besökt under åren. Det går inte att neka. Grupperna är relativt små, det finns flera vuxna i alla klasser, och barnen verkar trygga. De diskuterar ivrigt och hittar på spännande superhjältar. En kille skapar en hjälte som pratar djurens språk, hjälper djuren och lär ut språket till andra människor så att även de kan hjälpa. Jag blir så rörd att jag känner hur det hettar under ögonlocken. Det blir flera andra finurliga, starka, modiga och tassiga hjältar och många fina råd om hur man kan vara en hjälte i vardagen. Lärarna är glada, tacksamma och nöjda efter besöket – teaterpedagogen likaså!

Att göra korta besök på skola efter skola efter skola är ett ständigt test på hur genomtänkt det man gör egentligen är.

Besöket på Åland fick många tankar i mig att mogna om vad som gäller min uppgift som teaterpedagog vid TOTEM-teatern, meningen med ambitiös nutidsteater riktad för barn i lågstadieåldern och vikten med ett genomtänkt publikarbete. Att göra korta besök på skola efter skola efter skola är ett ständigt test på hur genomtänkt det man gör egentligen är. Reaktionerna på de olika övningarna varierar mycket, men egentligen sker det en förvånansvärt liten variation på kvaliteten på själva verkstaden. De är alla olika, men de skapar alltid tankar och funderingar hos barnen vilket tyder på att en process sätts igång. Det blir alltid nya superhjältar skapade med hjälp av lite tidningspapper och en mängd fantasi och iver. Och det i sin tur tyder på att innehållet i verkstaden är genomtänkt och lyckat. För det får jag tacka min företrädare Louna-Tuuli som skapat verkstaden som turnerar för tillfället.

Om drygt en månad sätter den intensiva repetitionsperioden av TOTEM-teaterns nya föreställning igång. Som teaterpedagog har jag privilegiet och glädjen att få delta i hela processen och skapa det nya publikarbetet tillsammans med vårt fina publikarbets-team som en parallell process under repetitionsperioden. Det är sällan jag varit så taggad och inspirerad av att arbeta som jag är just nu. Föreställningen, som heter TULPPAANIKUPLA – pörssiromahdus ja rahan synty och som regisseras av Janne Saarakkala, kommer redan i sig att vara ytterst interaktiv och barnen kommer att spela en väsentlig roll i pjäsens estetik. Det gäller alltså för mig att vara kreativ då jag skapar verkstaden till föreställningen så att det inte blir en upprepning för barnen. Men med tanke på föreställningens tematik kommer det definitivt inte att saknas aktuella teman att ta upp och behandla i efterarbetet.

Nu ilar IC-tåget genom ett mörkt landskap och turnén på Åland är avklarad. Att ha möjligheten att besöka skolor både nära och fjärran är en rikedom som varken jag eller skolorna som får kulturbesöket tar för givet. Nästa gång packar vi vårt pick och pack i november och styr kosan mot de östra delarna av Finland. Men det är ett helt annat kapitel med nya funderingar, och utan tvekan en helt ny uppsättning av superhjältar att förundra sig över – och med jämna mellanrum bli rörd till tårar.

CAMILLA ANDERZÉN

Kuukauden bloggaajan esittely (by: blogiemäntä Tiina P.)

TOTEM-teatterin teatteripedagogi Camilla Anderzén vetelee tällä hetkellä viimeisiä Pyrähdyksiä-työpajoja kouluissa ja virittelee yhteistyöhanketta kiinnostavan helsinkiläisen taidemuseon kanssa. Stay tuned! Camillalla alkaa ajatukset siirtyä jo kohti pian alkavia TULPPAANIKUPLAn harjoituksia sekä siihen liittyvää yleisötyötä. Camillan mielestä lastenteatterin jos jonkun on pysyttävä ajan hermolla ja mielellään askeleen edellä: ”Lasten huomiosta kilpailee valtava määrä asioita, vastavoimia tarvitaan kipeästi. Hetkessä tapahtuva taide, kuten teatteri, tarjoaa lapsille kaivatun levähdystauon nykyhetkessä ja mahdollisuuden kollektiiviseen taidekokemukseen.” Camillan mukaan TOTEMin yksi vahvuus on siinä, että esitykset ja yleisötyö tehdään yleisöä, eli alakoululaisia, kunnioittaen ja väheksymättä heidän tulkintoja näkemästään taiteesta. Sen lisäksi Camilla kehuu mahtavaa ilmapiiriä ja mahdollisuutta työskennellä kiinnostavien ja luovien ihmisten kanssa.