TOTEM-TEATTERI --- TOTEM-TEATERN
  • TOTEM-teatteri
    • Teatterista
    • Ohjelmisto
    • Kalenteri
    • Yleisötyö
    • Arkisto
    • Henkilökunta
    • Yhteystiedot
  • TOTEM-teatern
    • Teatern
    • Repertoar
    • Kalender
    • Publikarbete
    • Arkiv
    • Personal
    • Kontakta oss
  • TOTEM-theatre
  • Blogi

Janne Saarakkala: JÄRKYTTÄVÄN HIENO KEKSINTÖ, osa 1/2

12/1/2017

0 Comments

 
JÄRKYTTÄVÄN HIENO KEKSINTÖ, osa 1/2

Kaksiosaisessa blogipostauksessa, Janne Saarakkala käsittelee TOTEM-teatterin seuraavaa kiertue-esitystä, jonka hän käsikirjoittaa ja ohjaa.

Olin varmasti ajatellut rahaa aiemminkin, mutta ensimmäinen muistoni rahasta on saamani kolmen markan viikkoraha vuonna 1979. Olin ekaluokkalainen. Muistan miltä ne kolikot tuntuivat kädessä ja miltä ne haisivat. Haaveilin, että voisin uida kolikkojen ja setelien meressä niin kuin Roope Ankka. Paria vuotta myöhemmin avasin ensimmäisen tilini Kansallis-Osake-Pankkiin, koska sieltä saatua muovista säästöpossua vartioi tuiman näköinen Roope. Pankista sai myös vihkomaisen pankkikirjan, jossa oli rahan tärkeä tuoksu, ja kuinka pankkivirkailija kirjasi siihen jokaisen tilitapahtuman tietokoneen kirjoittimella, jollaisia ei ollut kellään kotikäytössä. Muistan myös isäpuolen shekkivihon, jonka toimintamekanismista ymmärsin vain sen verran, että siitä repäistyä, täytettyä ja allekirjoitettua paperin palaa saattoi käyttää kaupassa kuin seteliä. Paljon myöhemmin, 2000-luvun alussa, kun tilisiirtoja tehtiin jo nettipankissa, silloinen pankkini suostutteli minut ottamaan luottokortin. Siitä lähtien kortti on kulkenut mukana.

Mutta olenko koskaan ymmärtänyt mitä kuljetan mukanani?

Kaikkiin esittämiini muistoihin liittyy se, että raha on alusta lähtien ollut minulle taianomaisen itsestäänselvä osa elämää. Olen kyllä ajatellut pääni puhki rahan käyttöä ja taloutta sekä omassa elämässäni että maailmassa yleensä, mutta ennen kuin ryhdyin kirjoittamaan TOTEM-teatterille rahaa käsittelevää, katsojia osallistavaa teatteriesitystä nimeltä TULPPAANIKUPLA – pörssiromahdus ja rahan synty, en koskaan ollut ajatellut itse rahan luonnetta tarkemmin tai miten se on syntynyt.

Asian selvittämisessä minua auttoivat Niall Fergusonin kirja Rahan nousu ja Jani Oravisjärven kirjoittama Rahan synty mutta erityisesti käsikirjoituksen keskeiseen sanomaan vaikutti Yuval Noah Hararin hittiopus Sapiens, Ihmisen lyhyt historia. Siinä esitetään ajatus 70 000 vuotta sitten tapahtuneesta kognitiivisesta vallankumouksesta, jonka tuloksena ihminen, fyysisestä heikkoudesta ja haavoittuvuudesta huolimatta, on kyennyt ottamaan maapallon kokonaan haltuunsa.

Ihmisen kognitiivisista kyvyistä merkittävin on luja usko yhdessä kuviteltuihin asioihin. Yksi tällainen, hyvin käytännöllinen mielikuvituksen tuotos, johon uskomme, on raha. Lakimiehet kutsuvat sitä juridiseksi fiktioksi, niin kuin muitakin kuvitteellisen todellisuuden ilmentymiä.

Ensin päätettiin uskoa, että esimerkiksi kotilot tai keihäät olivat niin arvokkaita, että niitä saattoi vaihtaa vaikkapa ruokaan tai muihin tarvikkeisiin. Myöhemmin uskoimme lyötyihin metallin paloihin, kolikoihin, ja järjestelmiin ja säännöksiin joita niiden ympärille luotiin. Sitten tuli paperiraha, osakekirjat, obligaatiot ja muut. Niihin uskomalla ja niitä käyttämällä ihminen voi lähteä vaikkapa Marsiin. Mutta enää emme tarvitse fyysisiä todisteita uskoaksemme rahaan, digitaaliset riittävät. Siinä mielessä raha lähestyy omaa, fiktiivistä luonnettaan. Raha on uskon asia, ja kuten Roope-niminen henkilö käsikirjoituksessa toteaa, järkyttävän hieno keksintö.

Tämän oivalluksen haluan antaa esityksessä lasten käsiteltäväksi.

”Aina kognitiivisesta vallankumouksesta lähtien sapiensit ovat täten eläneet kaksoistodellisuudessa. Toisaalta jokien, puiden ja leijonien objektiivisessa todellisuudessa toisaalta jumalien, kansakuntien ja korporaatioiden kuvitteellisessa todellisuudessa. Kuvitteellisesta todellisuudesta on ajan mittaan tullut yhä voimakkaampi, niin että nykyisin jopa jokien, puiden ja leijonien hengissä säilyminen riippuu sellaisten kuvitteellisten olentojen kuin kaikkivaltiaan Jumalan, Yhdysvaltojen ja Googlen hyväntahtoisuudesta.”

Yuval Noah Harari: Sapiens, Ihmisen lyhyt historia
 

JANNE SAARAKKALA (22.11.2017)
Picture
_________________________________________________________________________________________________________________
Kuukauden bloggaajan esittely (by: blogiemäntä Tiina P.)

Ohjaaja, käsikirjoittaja ja esiintyjä Janne Saarakkala tunnetaan rohkeasti esitystaidetta uudistavana taiteilijana. Tällä hetkellä Janne on kiireinen: ”Sen lisäksi, että ohjaan TOTEM-teatterissa, huolehdin Riihimäen Teatterin ohjelmistosta, leivon yleisön kanssa ruisleipää Todellisuuden tutkimuskeskuksen performanssissa Helsingin taidemuseossa ja mietin, kuinka olisin taiteilijana entistä rohkeampi.”. Lastenteatterista Janne ajattelee usein, että sitä ei tehdä lapsille vaan aikuisille, jotka ovat lapsista tavalla tai toisella vastuussa. Jannen mieltä kiehtookin juuri se, mitä lapset todella haluaisivat teatterissa nähdä tai tehdä jos saisivat ihan itse päättää. TOTEM-teatterin vahvuutena hän pitää rentoa ja dynaamista työryhmää, joka puhaltaa yhteen hiileen. ”Ja että uskalletaan tehdä nykyteatteria lapsille!”



0 Comments

Camilla Anderzén: En teaterpedagogs reseskröna

11/6/2017

0 Comments

 
Picture
En teaterpedagogs reseskröna
 
Mörkret ligger tungt och regnet piskar från en kolsvart himmel då IC-tåget glider iväg från Alberga tågstation kl. 5.30 med en trött men förväntansfull teaterpedagog ombord. Jag delar tågkupé med några enstaka resenärer och jag undrar vart i hela friden dessa människor kan var på väg så tidigt en måndagsmorgon. Själv är jag på väg på min första publikarbetsturné som TOTEM-teaterns teaterpedagog. I Åbo stiger jag ombord på Viking Amorella med Mariehamn som resemål.
 
TOTEM-teatern turnerar årligen runtom i Finland och i höst återvänder teatern till Åland efter en paus på några år. Föreställningen Flygandets ABC besökte de Åländska öarna veckan innan och publikarbetet, alltså jag, gör mitt besök en vecka senare. TOTEM-teatern vill medverka i att göra barnkulturen tillgänglig även på de mer avlägsna trakterna i vårt land, trots att det kräver en hel del specialarrangemang, tid och resurser av teatern. I år har även publikarbetet haft möjlighet att följa med på turnén, tack vare ett ettårigt bidrag av SKR och andra bidrag speciellt ämnade för den svenska verksamheten. Att inkludera publikarbetet i turnéverksamheten har varit en strävan teatern haft en längre tid, och förra våren blev det äntligen ett faktum. Men vad innebär publikarbetet och hurdana superhjältar går det att hitta på Åland?
 
På Eckerö skola blir jag varmt emottagen på tisdag morgon. Från föreställningen kommer eleverna i alla klasser lätt ihåg namnet på emun Einar, medan Päivi och Pasi är svårare att komma ihåg. Jag blir påmind om att Åland faktiskt är helt svenskt då även uttalet av dessa finska namn känns besvärligt för eleverna. Under lunchen frågar jag assistenten Carolina, som egentligen är bildkonstnär och bildkonstlärare, hur ofta barnen på Eckerö skola får kulturbesök under en skoltermin? Några, säger hon. Jag tänker tyst för mig själv på skolorna i huvudstadsregionen där det kan vara verkligt knepigt att få ett teaterbesök med tillhörande verkstäder inpressade i skolornas schema under ett helt läsår. Utbudet är så enormt. Men så berättar Carolina att de följande dag skall gå på konsert och lyssna på Gävle symfoniorkester, som uppträder i Mariehamn. Så en hel del kultur blir det för barnen på Eckerö skola trots allt då man räknar ihop teaterbesöket, konserten och dessutom bildkonstundervisningen med en riktig bildkonstnär som lärare. Inte så illa, tänker jag.
 
Stämningen i klassrummen på Eckerö skola är annorlunda än på de flesta skolor jag besökt under åren. Det går inte att neka. Grupperna är relativt små, det finns flera vuxna i alla klasser, och barnen verkar trygga. De diskuterar ivrigt och hittar på spännande superhjältar. En kille skapar en hjälte som pratar djurens språk, hjälper djuren och lär ut språket till andra människor så att även de kan hjälpa. Jag blir så rörd att jag känner hur det hettar under ögonlocken.  Det blir flera andra finurliga, starka, modiga och tassiga hjältar och många fina råd om hur man kan vara en hjälte i vardagen. Lärarna är glada, tacksamma och nöjda efter besöket - teaterpedagogen likaså!
 
Besöket på Åland fick många tankar i mig att mogna om vad som gäller min uppgift som teaterpedagog vid TOTEM-teatern, meningen med ambitiös nutidsteater riktad för barn i lågstadieåldern och vikten med ett genomtänkt publikarbete.  Att göra korta besök på skola efter skola efter skola är ett ständigt test på hur genomtänkt det man gör egentligen är. Reaktionerna på de olika övningarna varierar mycket, men egentligen sker det en förvånansvärt liten variation på kvaliteten på själva verkstaden. De är alla olika, men de skapar alltid tankar och funderingar hos barnen vilket tyder på att en process sätts igång. Det blir alltid nya superhjältar skapade med hjälp av lite tidningspapper och en mängd fantasi och iver. Och det i sin tur tyder på att innehållet i verkstaden är genomtänkt och lyckat. För det får jag tacka min företrädare Louna-Tuuli som skapat verkstaden som turnerar för tillfället.
 
Om drygt en månad sätter den intensiva repetitionsperioden av TOTEM-teaterns nya föreställning igång. Som teaterpedagog har jag privilegiet och glädjen att få delta i hela processen och skapa det nya publikarbetet tillsammans med vårt fina publikarbets-team som en parallell process under repetitionsperioden. Det är sällan jag varit så taggad och inspirerad av att arbeta som jag är just nu. Föreställningen, som heter TULPPAANIKUPLA - pörssiromahdus ja rahan synty och som regisseras av Janne Saarakkala, kommer redan i sig att vara ytterst interaktiv och barnen kommer att spela en väsentlig roll i pjäsens estetik. Det gäller alltså för mig att vara kreativ då jag skapar verkstaden till föreställningen så att det inte blir en upprepning för barnen. Men med tanke på föreställningens tematik kommer det definitivt inte att saknas aktuella teman att ta upp och behandla i efterarbetet.
 
Nu ilar IC-tåget genom ett mörkt landskap och turnén på Åland är avklarad. Att ha möjligheten att besöka skolor både nära och fjärran är en rikedom som varken jag eller skolorna som får kulturbesöket tar för givet. Nästa gång packar vi vårt pick och pack i november och styr kosan mot de östra delarna av Finland. Men det är ett helt annat kapitel med nya funderingar, och utan tvekan en helt ny uppsättning av superhjältar att förundra sig över - och med jämna mellanrum bli rörd till tårar.

CAMILLA ANDERZÉN (30.10.2017)

____________________________________________________________________________________________________________________
Kuukauden bloggaajan esittely (by: blogiemäntä Tiina P.)

TOTEM-teatterin teatteripedagogi Camilla Anderzén vetelee tällä hetkellä viimeisiä Pyrähdyksiä-työpajoja kouluissa ja virittelee yhteistyöhanketta kiinnostavan helsinkiläisen taidemuseon kanssa. Stay tuned! Camillalla alkaa ajatukset siirtyä jo kohti pian alkavia TULPPAANIKUPLAn harjoituksia sekä siihen liittyvää yleisötyötä. Camillan mielestä lastenteatterin jos jonkun on pysyttävä ajan hermolla ja mielellään askeleen edellä: ”Lasten huomiosta kilpailee valtava määrä asioita, vastavoimia tarvitaan kipeästi. Hetkessä tapahtuva taide, kuten teatteri, tarjoaa lapsille kaivatun levähdystauon nykyhetkessä ja mahdollisuuden kollektiiviseen taidekokemukseen.”. Camillan mukaan TOTEMin yksi vahvuus on siinä, että esitykset ja yleisötyö tehdään yleisöä, eli alakoululaisia, kunnioittaen ja väheksymättä heidän tulkintoja näkemästään taiteesta. Sen lisäksi Camilla kehuu mahtavaa ilmapiiriä ja mahdollisuutta työskennellä kiinnostavien ja luovien ihmisten kanssa.


0 Comments

    TOTEMin blogi

    Tämä on TOTEM-teatterin blogi, johon kirjoittavat teatterin toiminnassa mukana olevat taiteilijat, yleisötyöntekijät, kiertueteknikot sekä toimiston väki. Aihealue on vapaa; jokainen kirjoittaa valitsemastaan aiheesta vapaalla tyylillä.

    Arkisto

    January 2019
    January 2018
    December 2017
    November 2017
    October 2017
    June 2017
    May 2017
    March 2017
    February 2017

    Kategoriat

    All
    Dramaturgia
    Ekologisuus
    Ekosysteemi
    Ekoteatteri
    Ekoteko
    Esityksellisyys
    Esitystaide
    Graafikko
    Historia
    Huutokauppa
    Interaktiivinen
    Interaktiv
    Käsikirjoitus
    Kasvatus
    Kestävä Kehitys
    Kiertue
    Koulutus
    Kouluympäristö
    Kuvitteellinen Todellisuus
    Lammassaaressa
    Luentoesitys
    Lukudraama
    Moderni Opetusnäytelmä
    Nutidsteater
    Nykyesitys
    Ö
    Osallistava Esitys
    Peli
    Permakulttuuri
    Pörssi
    Prosessi
    Publikarbete
    Raha
    Roope Ankka
    Ryhmätyö
    Säännöt
    Superhjälte
    Supersankari
    Talous
    Teaterpedagog
    Teatterin Ammatit
    Teatteripedagogi
    Tulipomania
    Tulppaani
    Tulppaanikupla
    Tulppaanimania
    Turné
    Työpaja
    Verkstad
    Visuaalisuus
    Visualisti
    Yleisö
    Yleisötyö

    RSS Feed

TOTEM-teatteri
Nuijalantie 9
02630 Espoo

puh/tel/fax: + 358 (9) 464 505
www.totemteatteri.com



design Jan Liesaho    grafiikka Milla Martikainen

TOTEM-teatern
Klobbskogsvägen 9
02630 Esbo


Rekisteriseloste >